Skada anledningen mo att dom bryter upp har forandrats. Det handlar inte langre forsavitt ofullstandig rattighete…

Skada anledningen mo att dom bryter upp har forandrats. Det handlar inte langre forsavitt ofullstandig rattighete…

sam onskan att jobba inte me mer ifall att berora sig kvavd av karnfamiljen, it barnen alternativ hygglig it samhallets villkor kungen att fixa kidsen. Det befinner sig nagon utav slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning run hursa modrar ino litteratur lamnar avta familjer. Studien ar klar intill medelpunkt forut genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Det kanske icke promenera odla vidstrack sasom att kar lamnar sin at

– inom aldre litteratur samt ino litteratur a andra lander, bryter mammorna vanligtvis opp fran emancipatoriska anledning – deras langtan att verka alternativt att plugga gar ick att ansluta med att besta morsa – eftersom bristande jamstalldhet. De lamnar forsvinna familjer darfor at dom ej trivs tillsamman att vara mammor alternativt for att karnfamiljen icke forgott ar en sa behaglig lage att finnas villi, uppge Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap samt universitetslektor inom genusvetenskap utbredd karna sta genusvetenskap intill Uppsala universitet.

Ino sin forskning som omedelbar presenteras i boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, har hon vandrat igenom och analyserat 25 modrar i en tjugotal annorlunda romaner fran aren. Inom romaner skrivna framfor senaste sekelskiftet ar de mammor som lamnar familjen alternativ overger tryt manniskobarn ideligen nago biperson, e inom bakgrunden vars upptradand forklarar huvudkaraktaren. I massor itu do romaner saso ingar i Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. Ino flera it romanerna tillat lasarna haffa fraktion mammornas synsatt, antingen vi att berattelsen ar i jag-form alternativt via att berattaren skanker lasarna insyn ino mammornas tankar och emotione odla att de begriper do sam hursa de lamnar avta familjer.

Jenny Bjorklund delar i studien opp mammornas forevandning till att ge, inom flertal annorlunda kategorier. Fransett inom ett fatal itu bockerna, som ager ett mer sedvanlig aspekt och darbort mammorna lamnar eftersom inadekvat jamstalldhet, handlar det ino andra forsavit kvinn som astadkomme mothugg till skilda norm.

Nago falang astadkommer opposition til moderskapet och foraldraskapet, en klass sasom forskaren kallar ”de daliga mammorna”. De modrarna befinner sig f mer distanserade at tryta kidsen, sam traffas it samhallet sasom f mindre bra paro. E pro befinner sig Sara Kadefors forsvunnen superb. Inom den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt man, postum att innehav forsnillat dotters arv. Hon ager lagt samtliga klover villi lyxkonsumtion, sam nar det kommer fram blir det separatio och hon flyttar in ino nago automobi utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det saso att mamman gallande ytan forsoker att forsonas med dottern, men ej anstranger sig riktig. Hon befinner si ej intresserad it dottern saso bara bryr sig forsavit forbruknin sam sin mobiltelefon. Jenny Bjorklund beskriver det saso att karaktaren astadkommer ovilja mot iden forsavit det goda moderskapet.

Inom do nutida svenska sprake romaner som mi undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i typ jamstallda forhallanden

– Det utspela forsavitt iden forsavitt att mammor evig skal vara intresserade fran sina baby. Det finns nago mattstock ino dag forsavitt det involverade foraldraskapet. Darfor at finnas goda paron skall vi planter vara barns intressen i etta labb. Vi amna ej endast passa vara avkomma inte med ocksa egga dem samt forenkl for do for att de amna utvecklas. Andock svenska mammor tillat inte finnas for sjalvuppoffrande. Do forvantas istallet onska vara med barnen heta svenska kvinnor odl ofta sasom mojligt, darfor att de alskar do. Meda ska dom belaggning tillsamman ovning, hanga tillsamman vanner sam hava en ratt goromal saso kanns relevant. Det blir ett bamse press villi svenska mammor att forma alltsammans det har. Mamman ino franvarande superb utfor opposition till allt det forvantade, uppge Jenny Bjorklund.

– darborta var mamman ej odl hanryckt i att ovan skalle taget befinna mamma. Det befinner si hennes kar saso pushat henne till att bliv foralder. Anledningen befinner sig att de har vanner saso amna fa barn samt han borjar uppfatta sig jaktad. Hon far en barnunge samt hon och barnet hamnar alltid inom konflikter sasom hon icke kan hantera. Hon reagerar barnsligt samt duckar genom att sparra i sig gallande muggen sam gomsle sig mirakel tacket, och onska villig att det amna flanera ovan. Det befinner si pappan som ar saken da aktiva narvarande foraldern och den narvarande mammakaraktaren gor opposition kontra dom perfek som finns, sager Jenny Bjorklund.

Ino forskningen ager hon fokuserat gallande svenska romaner utan metodisk komparering med varldsomfattand bocker. Fokus ar villig den svenska sprake kontexten, saso ar speciell nar det galler mojligheten att foren familj sam lyckad yrkesutveckling samt sasom villi lyfts fram nar man skal dana bilden it Sverige. Det syns bland ovrig villi Svenska institutets sajt, darborta dom lyfter fram familjeideal tillsamman jamstalldhet och pappor sasom befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.

Andra kategorier, fransett otillfredsstallande jamstalldhet och Motstand til moderskapet, sasom Jenny Bjorklund har definierat befinner sig opposition mot karnfamiljen samt resistans mot pronatalismen – salede samhallets forvantningar villi att samtlig kvinn vill tillverka barn.

Nar det innefatta det senaste utgar Jenny Bjorklund av det hon beskriver sasom det svenska samhallets sam politikens inriktning villi att hjalpa sta barnfamiljer. Hurda saken dar svenska sprake valfardsstaten hack darefter ager genomfort olika atgarder darfor at mildra forut familjer gravid, tillsammans anpassad arbetstid, storsin foraldraledighet samt barnbidrag. En samhallsstyre som utmarker sig internationellt.

– Det inneha skapat familjecentrerade normer samt nagon pronatalistisk press. Mammor inom marklig fran bockerna lamnar tryta familjer eftersom att dom formodligen aldrig ville bli modrar. Do ville gora andra saker och foraldraskapet tittar do som ett pafoljd.

En pro pa det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta age foraldrarna en pakt. Pappan vill segla over Atlanten, skada det vill ej mamman. Hon tranar darfor att bad slut Engelska kanalen, sam de bestammer att forsavit hon klarar det ska hon atnjuta oinskrankt simtid, nagon bassan sam personlig lagenhet i familjens byggnad. Forlorar hon blir det atlantsegling samt oinskrankt lektid tillsammans barnen.

– Flera fran bockerna visar kungen att karnfamiljen inte forgott befinner sig nagon odla gemytlig sate att existera villig. Jag antar att dett engagerar lasarna nyss darfor at manga funderar runtom det har, och kanner aterigen sig. Skad nar det utspelar forsavit prylar saso kanns forbjudna enligt samhallets normer befinner si litteraturen ett rum darborta man kan prova skild satt att leva sam forsoka forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.